Testcafè

Nu på lördag kan vi ju testa fiket i centrum. Jo jag vet, inte så stämningsfultl – men kul med mycket folk.

 

Så dök då grabbarna Simonsen upp till slut

På en bänk satt vi och tog en kaffe med bulle. I skuggan. Tommy och Dennis hade slitit sig från sina ROJ karriärrer… och satt med Ove, Gunnar och Annelie och pratade Midgårdsvägsminnen.. och annat.

Konsumbutik från 40-talet - nästan lika som den vi drömmer om.

Äment för dagen vart; ; Att shoppa utan att betala – och då Tommy och Dennis en del att förtälja om sin bardoms erfarenheter inom det ämnet. Stackars Konsumtanter säger vi bara!

 

Glad Påsk

 

Teater och soppa, musik och gemenskap

En varm våg av värme mötte oss när vi öppnade dörren till Ormens Teaterlada.

 Kom ut till förorten! Kom ut och upplev en magisk kväll med teater och musik. I lördags den 7 mars upplevde vi som var där något fantastiskt. Unga människor som spelade teater och uppträdde och gamla bekanta som spelade finstämda låtar.

Fika på Bageri Malmen byttes ut mot soppa och tårta på Ormens Teaterlada.

Ormens teaterlada nere vid Rudan i Handen. Vi tog bilen och parkerade vid den ”gamla” skidstadion. Vägen över Rudans gård var lite hal och isig. Vi trodde nästan att vi skulle bli ensamma denna kväll. Ladan såg så stor och stum ut. Visst, det var två maschaller som lyste upp vid dörren, men annars var det tyst. När vi slog upp dörren strömmande det liv emot oss. Människor pratade och skrattade, fikade. Små barn skriker. Kling i soppfat. Ett härligt mänsligt sorl.

Ove sjunger och spelar gitarr

 

Ove Blomqvist ( gitarr och sång, Linus Söderlund ( sång och piano Oves grabb), Mikael Vinsa ( trummor och väska) och Yngve Hammervald ( bas).

Linus, Yngve och Micke.

Vilka fina låtar! Vilken musik! Gemenskap utan gränser. En kväll som vi sent skall glömma.

Linus på piano.

 

 

 

Nästa gång bandet uppräder blir på Gula Villan om någon månad.

Gissa vilka som kommer att vara där?

 

Hur minns vi?

Visst är det fint! Radiogramofonen, de gamla sofforna.

Hej och välkommen Ann. Kul att du kunde komma. Inte för att du hade långt att gå – tvärs över gatan   . Utan för att du tog dig tid.

En del människor minns i detalj. En del har platser, människor, händelser färskt i minne 45 år senare. Hur kommer det sig? Ann berättar om en kille som bodde nånstans på midgårdsvägen och som hade ett super minne. Han kunde säga vilka människor som bodde i vilka portar. Vad deras barn hette. Ja allt. Denne kille hoppas vi verkligen ska komma till bageriet och dela med sig av sina minnen. Hans minnen kan vara våra minnen.

Jag hade haft en slags värdegrundsdag på jobbet och vi kom att prata om värderingar. Yvonne berättade om dagböcker och om vådan av att låta sina barn läsa den. ”jag ville att hon skulle se vad jag tänkte på som 14-16 åring” Ibland berättar vi för mycket ibland för lite. Våra barn kanske vill att vi ska vara just mammor och pappor. De kanske inte vill se att vi har varit 16-år och mött olika människor och varit med om en del mer eller mndre tokiga händelser.

Ann och Yvonne hade en hel del killar att minnas.. ”och kom du ihåg han.. och han…?” en del var döda och en del levde kvar i Handen.

Pesoner på Bageriet denna dag; Ann, Yvonne och Gunnar. Kajsa ( med dotter)  sa hej när hon köpte några … semlor kanske det var.

Kajsa med dotter.

Testa och visa denna i full HD – till högeri spelaren – så får du lite Chopin med bilderna.

Midgårdsvägen 11-21  vintern 2009.

/ Gunnar

 

SPIK… och gamla tidningsklipp

Semla… mmmm… pudersocker på semlans lock. Grädden kikar fram och lockar.

Inget är som årets semlor. men när ska man äta semlor..? Året runt? Jo för mig är det bäst hela året. Eller skulle dom inte smaka på sommaren? Midsommarsemla.. – smaka på det ordet!

Idag blir jag nog ensam på Bageriet – jo det finns andra gäster, men inga midgårdsvägsungar att prata med. Synd. Eller så kan det var alla har inte tid.

Gunnar, Anders och Tommy - startar Nya Haninge.

På kulturhuset hittade jag Nya Haninge från 1988. Provnummer, stod det på förstasidan. Vi var tre stycken som drog igång tidningen. Anders, Tommy och Gunnar. Här skulle skrivas nyhets- och kulturhistoria. Vi räknade med att eftersom vi ville ha en tidning. Vi såg ett behov. Vi trodde att flera i vår ålder saknade en tidning som berättade vad som hände i Haninge. Men vi trodde fel. I fråga om ålder menar jag. Våra prenumeranter var alla nästan dubbelt så gamla som vi själva. 30-40 åringarna lös med sin frånvaro i våra prenumerationslängder.

SPIK, Postens Idrottsförening.

Yvonne kikade föbi Bageriet idag. Hon skulle på fackmöte i storstaden. Men hon kunde slänga i sig en kopp kaffe. Hon berättade om Posten idrottsförening – SPIK – tror jag den hette. De gjorde härliga promenader längs vattnet. Stockholms stränder, backe upp och backe ner. De hadesnart gått på alla strandprommisar och var tvungna att söka sig lite längre upp från stranden. På slutet av deras utflykter avnjöts en härlig landgång innan alla gick hem till sitt. Tänk om vi på TU skulle ha en sådan trevlig förening?!

På vägen hit idag gick jag som vanligt genom centrum. ROJ hade uppspelaning av sin musikal – och jag filmande en kortis av detta. I kören stod säkert både Tommy ( och tommys dotter Tove) och Dennis – men tror ni jag såg detta? Jo Dennis kan jag se nu så här i efterhand när jag kikar på fimen men Tommy. Nop –

/ blindstyre Gunnar!!

 

Billiga kolor och social kontroll

Johannes vecka har gått i plogningens tecken.

Samhällsbyggaren Johannes satt och väntade med en kopp kaffe. Han har mycket ideèr om samhället och nu i synnerhet plogbilar. Men eftersom han saknar en semla så bjuder jag honom på en av Bageriets special semlor. Plogning eller bristen på sådan upptar stor del av vårt samtal.

Yvonne, pigg som en liten ekorre, och brorsan Ove kommer in och nu har vi mycket att dryfta. Barn och relationer. Om att ”kärleksfullt” gräla på barnen. Detta gnabb uppfattas inte lika av alla. Är man inte mitt i gnabbet kan det uppfattas som riktigt tråkigt. Vi kommer fram till att barn som är lika sin föräldrar, har lika sidor som föräldrarna ofta kommer i dispyt ofta om just detta. Det vill säga. Om man har sidor hos en själv som man inte gillar är det lätt att hitta dessa hos sina barn.

Goda kolor...

Har ni handlat 2-öres kolor? Men har ni handlat 0,5 öres kolor? Sonja berättar om när hon var liten och kunde handla kolor för ett halvt öre stycket. Det tog priset!

I konditori Klenätt kunde man handla godis. Tanterna där var snälla. Men när Ove kom med en 2-krona vart tanterna misstänktsamma om sa åt honom att gå hem med pengen. Att ta lite pengar hemma för att handla godis hade alltså sina sidor. Tanterna i godisaffären visst vem man var och hur mycket pengar det var rimligt att man hade. Social kontroll.

Hannes, Ove,  Sonja och Yvonne.

Vi syns väl nästa lördag?

/ Gunnar

 

Musik och skolgång med semla och kaffe

Trevligt. Yvonne Hammervald dyker in och hejar. Yvonne köper Semla. Kul säger hon, kul att träffas här.

Äntligen.. hon säger att hon väntat länge på att få träffas och det låter ju alltid kul. Vi har mycket att prata om. Tomten… på torget framför lillcentrum fanns det vid juletid, när vi var små, en tomte som delade ut julklappar, berättar Yvonne. Själv har jag inget minne av detta. Frälsis brukade också sjunga på torget.

Efter en stund så kommer Yngve in. Va kul! Det var länge sedan. Yngve och Yvonne pratar lite om gemensamma dottern June, Japan och om hyresnivåer i Tokyo. Det är dyrt att bo där. Yvonne har hälsat på dottern över julen och har roliga saker att berätta om besöket.

En barnvagn kommer inkörande på fiket och vid handtaget är Micke Vinsa. Micke och Yngve pratar spelningar och repningar. Det är nån pryl som Micke har med sig till Yngve, riktigt vad har jag svårt att förstå. Ev. nån gitarrpryl..?

Yngve frågar om han får hänga här med oss – han var ju inte uppväxt på Midgårdsvägen utan kom från ”farliga Smedvägen.” Men klart han ska hänga och fika. Alla är välkomna.

Barnens, vår barns, dagis och skolgång gås också igenom. Moterssori, Valdorf. Hur har skolgången påverkat våra barn och vilken nytta gör det om man i föräldragruppen på dagis och skola har en bärande idè. Yvonne tycker att att deras dotter Jennifer som har haft stor nytta av att haft en bra skolgång. Det blev lättare för henne att ta till sig matematik och naturvetenskap.

Vi pratar om musik och det är kul. Yngve tycker det är så sköt att vara lite fördömmande, jag gillar Lars Winnerbäck, men Yngve kan inte förstå hans storhet. Väldans kategoriskt och kul!

Det pratas om olika musiker och spelstilar. ”gamla stjärnor” från Handen. Var tog dom vägen?

Micke och jag kommer in på en diskussion om slit och släng. Han hade vart på Jordbrotippen och räddat ett trumset från att gå i kras. Ett Perl. En annan gång var det någon som skulle slänga en nästan ny cykel bara för att den hade fått punka. Vad är allt på väg?

Mickes son, tror jag det är, sover skönt i barnvagnen hela tiden vi pratar och fikar.

Nästa lördag ska jag gå på MC-mässa i Älvsjö. Yamaha Custom Club har en monter och där ska jag och Annelie står hela dagen.

Men passa på att träffas och prata ni andra.
Så syns vi veckan därpå.

 

Bageri Malmen växer i populäriet

Oj, bageriet är fullt idag! När jag kommer dit är vi två stycken själar. Efter en stund är nästan alla stolar upptagna.

Syster yster Catharina kommer med rosor på kind. Hon berättar att promenaden från Tuvvägen vart kall. Det började bra men mitt i Handen så vart det kallt om benen. Eftersom systern nyligen fyllt år så bjuder jag på en semla med fika.

Syster Catharina

Tanken var att jag skulle vara flott och bjussa på en fin bakelse men Håkan, bagaren, har inga bakelser. Systern har haft en hyffsad jul och trevligt nyår. Maken Mats har lunginflamation och måste ta det lungt.

Bordet brevid oss befolkas av ett annat gäng. Tror det är 6-7 personer. Mycket prat om minnen även där.

Catharina berättar hur i femårsåldern är på godisaffär och ”glömmer” att betala. Anna, syster, blir arg och lovar att hon aldrig mer ska få följa med och köpa godis.

Johannes och Emelie, här från Medeltidsveckan på Gotland.

Nu kommer Johannes (son till mig) och Emelie ( sonens flickvän). Johannes ser ut som en beduin. Stor halsduk och en mössa med lång, lång luva. De får av sig sina bylsiga ytterkläder och går och köper kaffe.

Efter ett tag så ansluter sig även Joel ( son till mig) och nu pratas det musik och låtlängder dvs. hur långa ska låtar vara.. Joel är med i ettt band som brukar ha låtar på 6-7 minuter. Även dataspel upptar vårt samtal.

Joel spelar bas på någon spelning.

Joel är bättre i sitt ben och kommer utan kryckor denna gång. Bara han tar det försiktigt så ska det nog gå bra.

Rätt som det är kommer Sonja Blomqvist in i Bageriet – jag ropar till Sonja – som kommer och sätter sig. Vilket gäng! Sonja berättar lite om Bageriet, när det var Konsumaffär. Hon berättar att det finns delar som en mjölkinlämningslucka baki bageriet kvar från konsumtiden.

Kul att vi vart ett gäng på lördagsfikat. Nästa lördag ska jag jobba med MC-klubb webbplats – inget fika för mig men passa på ni andra!

/ Gunnar

 

Bageriet var stängt… vi gick till centrum

Den 27 december hade vår bagare Håkan julledigt och vi var tvungna att gå till centrum för att fika.

Ove och Gunnar kom överens om att dirigera om fikaträffen till centrumfiket – Jag vet inte om det fortfarande heter Paus..? Någon som vet?

Jag kom dit lite innan Ove och i kön till kaffet träffade jag Joel och Linus. Så.. det vart en riktig far och son fikaträff. Joel hade gjort illa benet. Stukat det svårt. På morgonen hade jag skjutsat in honom till SÖS och nu hade han linkat upp till centrum ( nä inte ända från SÖS utan han tog väl pendeltåget kan jag tänka).

Ultrahuset. Foto från SVD. Här är länken till en artikel i Svenskan.

På fiket i centrum kom vi i samspråk med Tompa Eken. Vi pratade Ultrahus och spelningar. Hur ungdomar vill uppträda nu är de har hela internet med YouTube och Myspace.

Tompa Eken har många bra minnen av Ultra huset – men det han minns bäst verkar vara att det var ett litet hus – dvs. vardagsrummet var inte stort. Publiken och de som uppträdde var väldans nära varandra. De bästa spelningarna var när det inte var någon gräns mellan publik och band.

/ Gunnar