Malmen har ju renoverats, känslan har återkommit. Känslan av ett riktigt fik. Nu tycker jag att det är dags att börja höstkura på lördagarna. Kom till fiket vid 13-tiden.
Vid något tillfälle när jag var och fikade på Malmen träffade jag två sköna typer som ville ta en bild på min VTX 1800. Den ena kille visade sig vara Kenny.
Midgårdsvägsungar – samla ihop er. Styr kosan mot kulturhuset nu på söndag. Inte världens bästa cafè. Men inte heller världens sämsta… bara nästan Men det finns utrymme för snack och man kan upp och kika på gamla Haningebladet – om man är lagd åt det hållet.
På en bänk satt vi och tog en kaffe med bulle. I skuggan. Tommy och Dennis hade slitit sig från sina ROJ karriärrer… och satt med Ove, Gunnar och Annelie och pratade Midgårdsvägsminnen.. och annat.
Konsumbutik från 40-talet - nästan lika som den vi drömmer om.
Äment för dagen vart; ; Att shoppa utan att betala – och då Tommy och Dennis en del att förtälja om sin bardoms erfarenheter inom det ämnet. Stackars Konsumtanter säger vi bara!
En varm våg av värme mötte oss när vi öppnade dörren till Ormens Teaterlada.
Kom ut till förorten! Kom ut och upplev en magisk kväll med teater och musik. I lördags den 7 mars upplevde vi som var där något fantastiskt. Unga människor som spelade teater och uppträdde och gamla bekanta som spelade finstämda låtar.
Fika på Bageri Malmen byttes ut mot soppa och tårta på Ormens Teaterlada.
Ormens teaterlada nere vid Rudan i Handen. Vi tog bilen och parkerade vid den ”gamla” skidstadion. Vägen över Rudans gård var lite hal och isig. Vi trodde nästan att vi skulle bli ensamma denna kväll. Ladan såg så stor och stum ut. Visst, det var två maschaller som lyste upp vid dörren, men annars var det tyst. När vi slog upp dörren strömmande det liv emot oss. Människor pratade och skrattade, fikade. Små barn skriker. Kling i soppfat. Ett härligt mänsligt sorl.
Ove sjunger och spelar gitarr
Ove Blomqvist ( gitarr och sång, Linus Söderlund ( sång och piano Oves grabb), Mikael Vinsa ( trummor och väska) och Yngve Hammervald ( bas).
Linus, Yngve och Micke.
Vilka fina låtar! Vilken musik! Gemenskap utan gränser. En kväll som vi sent skall glömma.
Linus på piano.
Nästa gång bandet uppräder blir på Gula Villan om någon månad.
Visst är det fint! Radiogramofonen, de gamla sofforna.
Hej och välkommen Ann. Kul att du kunde komma. Inte för att du hade långt att gå – tvärs över gatan . Utan för att du tog dig tid.
En del människor minns i detalj. En del har platser, människor, händelser färskt i minne 45 år senare. Hur kommer det sig? Ann berättar om en kille som bodde nånstans på midgårdsvägen och som hade ett super minne. Han kunde säga vilka människor som bodde i vilka portar. Vad deras barn hette. Ja allt. Denne kille hoppas vi verkligen ska komma till bageriet och dela med sig av sina minnen. Hans minnen kan vara våra minnen.
Jag hade haft en slags värdegrundsdag på jobbet och vi kom att prata om värderingar. Yvonne berättade om dagböcker och om vådan av att låta sina barn läsa den. ”jag ville att hon skulle se vad jag tänkte på som 14-16 åring” Ibland berättar vi för mycket ibland för lite. Våra barn kanske vill att vi ska vara just mammor och pappor. De kanske inte vill se att vi har varit 16-år och mött olika människor och varit med om en del mer eller mndre tokiga händelser.
Ann och Yvonne hade en hel del killar att minnas.. ”och kom du ihåg han.. och han…?” en del var döda och en del levde kvar i Handen.
Pesoner på Bageriet denna dag; Ann, Yvonne och Gunnar. Kajsa ( med dotter) sa hej när hon köpte några … semlor kanske det var.
Kajsa med dotter.
Testa och visa denna i full HD – till högeri spelaren – så får du lite Chopin med bilderna.
Semla… mmmm… pudersocker på semlans lock. Grädden kikar fram och lockar.
Inget är som årets semlor. men när ska man äta semlor..? Året runt? Jo för mig är det bäst hela året. Eller skulle dom inte smaka på sommaren? Midsommarsemla.. – smaka på det ordet!
Idag blir jag nog ensam på Bageriet – jo det finns andra gäster, men inga midgårdsvägsungar att prata med. Synd. Eller så kan det var alla har inte tid.
Gunnar, Anders och Tommy - startar Nya Haninge.
På kulturhuset hittade jag Nya Haninge från 1988. Provnummer, stod det på förstasidan. Vi var tre stycken som drog igång tidningen. Anders, Tommy och Gunnar. Här skulle skrivas nyhets- och kulturhistoria. Vi räknade med att eftersom vi ville ha en tidning. Vi såg ett behov. Vi trodde att flera i vår ålder saknade en tidning som berättade vad som hände i Haninge. Men vi trodde fel. I fråga om ålder menar jag. Våra prenumeranter var alla nästan dubbelt så gamla som vi själva. 30-40 åringarna lös med sin frånvaro i våra prenumerationslängder.
SPIK, Postens Idrottsförening.
Yvonne kikade föbi Bageriet idag. Hon skulle på fackmöte i storstaden. Men hon kunde slänga i sig en kopp kaffe. Hon berättade om Posten idrottsförening – SPIK – tror jag den hette. De gjorde härliga promenader längs vattnet. Stockholms stränder, backe upp och backe ner. De hadesnart gått på alla strandprommisar och var tvungna att söka sig lite längre upp från stranden. På slutet av deras utflykter avnjöts en härlig landgång innan alla gick hem till sitt. Tänk om vi på TU skulle ha en sådan trevlig förening?!
På vägen hit idag gick jag som vanligt genom centrum. ROJ hade uppspelaning av sin musikal – och jag filmande en kortis av detta. I kören stod säkert både Tommy ( och tommys dotter Tove) och Dennis – men tror ni jag såg detta? Jo Dennis kan jag se nu så här i efterhand när jag kikar på fimen men Tommy. Nop –
